18 In Arvet och gamla saker

Förhandsbokat en ny kropp!! Från bär till dagens lingon…

Ni kan se en preview här:

Jo så att jag hoppas på en levernas ca den 15:e januari, senast i slutet av månaden. Haha!!! Nä, jag fick min försenade julklapp i kväll, en scanner, och genast sprang jag upp och tömde en låda med foto. Alla album ligger gömda i något förråd, men lite löst fanns här inne. Jaaa, så här såg jag ut vid 22 års ålder…en morot att titta på för mig….framtiden here I come!

Så här bjuder jag på snabbversionen av min uppväxt :-) Här med farmor och farfar och storebror. Vi hade en vacker trädgård där jag växte upp, alltid underbara minnen därifrån.

Under hela min uppväxt har jag spelat piano, och haft roligt vid tangenterna. Jag är inte professionell musiker eller så, utan en glad amatör. I tonåren betydde musiken väldigt mycket, alla dessa känslostormar. Stackars piano ibland :-)

Hästtjejen gör entré i mitt liv när jag är ca 10 år på ett sportlov. Här rider jag för första gången själv utan ledare till hästen. Det gick halvbra minns jag, hade svårt att få honom att stanna. Men det var ett spänt ögonblick jag aldrig glömmer.

Ett par lyckliga månader hade jag en egen häst, en fin New Forestponny, här vid vår första och sista hopptävling.

Han var världens snällaste och gjorde liksom alltid sitt bästa i alla situationer, vad jag än bad om.

Tonåren var lite jobbiga för mig, som det är för många. Jag fick anorexi och blev jättesmal och deprimerad. Här är min farmor med på bilden. Jag var inte så utseendefixerad egentligen, utan ville mest förinta mig själv, att inte äta kändes skönt, som att straffa mig själv, och allt som gjorde ont var bra. Det var liksom skönt att ha kontroll över små saker, de stora sakerna i mitt liv hade jag inte nån koll på alls.

Men sen vände livet ungefär när jag var 18, och jag bestämde mig för att leva och göra det ordentligt. Det tog lång tid att ändra alla konstiga tankar, men allt är möjligt.. :-)

Hästdrömmarna levde vidare länge hos mig..

Pianodrömmarna likaså….men till sist hamnade jag i ett annat fack..

Som möbelrenovering, här i värsta polertagen i mammas kök..

Fast det är inte det jag håller på med idag :-)

Så kan det gå när man får 10 minuter med en scanner? Ska bli jättekul att få in gamla bilder i datorn. Jag har mycket gamla bilder på släktingar som jag ska fixa med i datorn är det tänkt.

Hoppas det var okej att visa ett sneak peak på min uppväxt? Det där med anorexia kan vara laddat för många, men inte för mig, inte nu. Jag skulle tro att det är väldigt vanligt att någon gång i livet drabbas av ätstörningar, mer eller mindre allvarliga.

Nu när jag fått distans till då, så fattar jag hur kropp och själ hänger tätt tätt i hop. Äter man inte, mår man inte bra. När man inte mår bra, äter man inte. Detsamma om man äter för mycket…

Ja, nu lämnar jag det..och ironin att jag faktiskt gärna skulle vilja gå ner lite i vikt nu. Men det här var som sagt för tusen år sedan..

kramar och ha det så fint!!

L

13 personer gillar detta inlägget.

You Might Also Like

18 Comments

  • Reply
    Linda G
    January 10, 2011 at 22:03

    Tack fina du för inblicken i ditt liv! Visst var du smal och snygg på bilden överst, men i mina ögon är du lika fin i dag:) Din person är viktigare än några kilon! Kram du goa kvinna!

    • Reply
      Lingon
      January 11, 2011 at 08:33

      Taack! Personen är viktigare än kilona definitivt.
      Stor kram!!

  • Reply
    Åsa
    January 10, 2011 at 22:35

    Hej söta du :-) Hm…. kan du inte ändra i din inställning så man slipper skriva in sin webbadress, namn & e-post varenda gång ? Brukar ju finnas en såndär söt “kom ihåg mej” knapp…..
    Iallfall, du var URsöt som liten & mittemellan, nu är du STRÅLANDE vacker ! Jepp, det tycker JAG iallfall :-)
    Hur går det med utrensningen förresten ?

    • Reply
      Lingon
      January 11, 2011 at 08:35

      Det går långsamt med utrensningen, men jag ska, ska, ska..
      Tack!
      Ska kolla om det finns någon knapp för det där, men vetekatten.
      ha det bäst min vän!
      Kram

  • Reply
    Hilde
    January 10, 2011 at 22:44

    Tack för att du delade med dig av din uppväxt. Jag har aldrig haft ätstörning själv, men har förstått att det är svårt att komma ur. Tur du lyckades, och du är hur fin som helst.
    Kram

    • Reply
      Lingon
      January 11, 2011 at 08:35

      Tack söta du!
      kraaaamar

  • Reply
    Adela
    January 11, 2011 at 00:02

    Så kul att få se din uppväxt! Söt som en karamell och det är du än! Där har vi gemensamma nämnare med hästar och piano som fyllde hela min uppväxt med;)

    Kram vännen!
    Adela

    • Reply
      Lingon
      January 11, 2011 at 08:36

      Då är vi två pianoklinkande hästtjejer. Tack för din vänliga kommentar!
      kram!

  • Reply
    Annelie
    January 11, 2011 at 09:00

    Godmorgon,
    tack för titten från, hrmm “gamla tider”! Du var såklart ursöt som liten o såg aningen annorlunda ut i unga år! Det är ju det som är charmen med alla dessa kort, se förändringarna både på gott o ont!
    Av inlägget från i går röstar jag på den ljusare varianten! (fast visst är båda snygga, haha..) Tänker närmast på vårens antågande..som jag tjatar om..
    Ha en bra dag!
    Kram

    • Reply
      Lingon
      January 11, 2011 at 09:59

      Tack Annelie!
      Det bli nog den ljusare varianten, men båda är så söta. Sitter och kommenterar från ett tåg!! :-)

      Ha en fin dag, söta du!
      Kramar

  • Reply
    Nena
    January 11, 2011 at 16:29

    Kul idé med scannern och gamla kort. Måste jag härma! Och förboka ny kropp, det vore nåt det, adress till butiken????
    Skämt åsido, anorexia har jag aldrig drabbats av, men det var verkligen en farsot omkring mig när jag växte upp. Blir så ledsen än idag när man ser unga tjejer som är drbbade och när man inser vilken kamp de har framför sig. Har flera vänners barn som är drabbade nu…
    Kram

    • Reply
      Lingon
      January 11, 2011 at 21:15

      Ja det är svårt att se. Man är liksom så maktlös när man ser människor fara illa och inget kan man göra ibland..

      Om jag hittar butiken med nya kroppar hör jag av mig :-)
      Kram!

  • Reply
    Viola
    January 11, 2011 at 21:04

    Oj, jag blev ganska berörd av ditt inlägg! Jag har haft vänner kring mig med ätstörningar och vet vilket elände de har haft. De har precis som du fixat det och kommit ur det starka, friska och vackra – precis som du!

    Visste inte om att du var hästtjej, precis som jag. Kul!

    Kram från V

    • Reply
      Lingon
      January 11, 2011 at 21:15

      Kul att du är tillbaka igen!!

      jag som trodde jag avslöjat mig som hästtjej i ditt kommentarsfält .-)

      Kramar!!!

  • Reply
    Lina
    January 11, 2011 at 23:37

    Tack för att du delar med dig! Jätteskoj att se bilderna men tråkigt att du mått så dåligt en tid. Det har jag också så det är nog vanligare än man tror…alla blir vi tjocka tids nog ;-)

    Tur att det är insidan som räknas!!

    KRAM

    • Reply
      Lingon
      January 12, 2011 at 12:21

      Tack!

  • Reply
    Vivvi
    January 12, 2011 at 08:35

    Tack för att du vågar vara så utlämnande och dela med dig av ditt liv, även de mindre roliga sakerna. Väldigt starkt gjort måste jag säga. Förstår hur det kan vara i det helvetet för jag har varit där själv. Mycket starkt av dig att berätta återigen!!! Underbart att du kommit till insikt och kom ihåg att du ser underbart frisk och strålande ut idag och är fin som du är:-)
    Ha en riktigt bra dag
    Kram
    /Vivvi

    • Reply
      Lingon
      January 12, 2011 at 12:21

      Ha en fin dag du med! ♥

      kram!

    Leave a Reply